Recension: Figaro Monsieur Sapone da barba – Raktvål

Doft

Skulle det nu finnas ett träd som luktar såhär, då måste det vara fel någonstans. Jag tycker inte det finns en minsta flisa av trä i denna. Jag vill börja med att säga att jag tycker att den luktar gott – men väldigt starkt. Lukten bara från tvålen sitter kvar väldigt länge. Vissa gillar detta, andra (såsom undertecknad) gör inte det. Även om den luktar gott, så blir det för mycket. Faktiskt så mycket att den inskränker på aftershaven till viss del.

Om vi fortsätter med doften så kan jag inte förklara den. Den är oerhört komplex och jag har väldigt svårt att plocka ut enskilda noter utöver citrustonerna. På något sätt så påminner den om rökelse, men är inte lika söt. Däremot så känner jag igen doften. Den slungar mig tillbaka till mycket tidigt 90-tal, då de balla killarna var för vuxna för att använda vanlig roll-on deodorant och skulle minsann ha sprayvarianten, emedan de var för unga för att nyttja dofter såsom Van Gils och Brut. Den där, lite ungdomliga men ändå klassiskt trygga samtidigt moderna men inte allt för uppkäftiga men jäkligt hippa doften som passar bra ihop med stärkt bomullsskjorta och chinos, läderbälten och seglarskor utan strumpor, gelé i håret och en Walkman på hög volym en varm sommarkväll när man sitter med sin ungdoms kärlek och smuttar på en lättöl vid kusten och hoppas på att stunden varar för evigt. Exakt den doften är det.

Resultat / Slutsats

Så, om vi släpper det här med doften nu, och övergår till det roliga: Hur den presterar.

Jag tycker att den här tvålen presterar bäst ihop med en lite rivigare borste, typ en syntetisk eller en tät svinborste, även om jag lyckats med en silvertip dito. Det är lätt att arbeta upp ett bra skum långt upp i borsten…

Och sen spelar det ingen roll om du vill ansiktslöddra eller skållöddra.

Löddret byggs snabbt och det blir ett lagom kompakt, glänsande vitt och krämigt lödder som ger ett mycket bra underlag att raka bort, och framförallt ett mycket bra glid. Arganoljan återfuktar huden suveränt och lämnar mitt ansikte väldigt mjukt och följsamt – och om vi ändå återkommer till det här med doften litegrann, så tycker jag inte att jag behöver ha en aftershave om jag lyckats få till löddret rätt. Det kan vara lite svårt att få till vattenmängden då tvålen kräver en del vatten, och jag får doppa spetsen på rakborsten i vatten många gånger för att verkligen få fram den där underbara lödderexplosionen som man bara njuter av.

• Löddret är hållfast och krämigt, vilket ger många vackra toppar om man tar sig tid att leka med löddret.
• Tvålen ger lika bra skydd åt både hyvel som shavette och torkar inte heller ut i första taget.

Totalt sett så är det en mycket bra och framförallt rolig tvål att jobba med – men jag personligen tycker att den luktar för starkt. Inte för mycket, men för starkt. När doften börjar lägga sig så är det bara att njuta av en svunnen tids sköna sommarkvällar…