Modern teknik vs klassisk ingenjörskonst: Sex blad mot ett!

Hur gick det till? 

Mühle R229 är en säkerhetshyvel av klassisk modell. Den har ett handtag i syntetisk harts och är stel. Huvudet är i kromad metall och har en guard bar av stängd modell (closed comb) som ger ett visst avstånd mellan hud och rakblad. Handtaget är skönt att hålla i, men det är kallt och livlöst, stelt och ganska tråkigt. Det tenderar även att bli halkigt och känns otroligt plastigt och ihåligt på något sätt. Hyveln kommer inte med någon ställning, ett sådant får införskaffas separat.

Att ladda Pace6 med en kassett är enkelt: Tryck in handtaget i en ny kassett som återfinns i plasthållaren för kassetterna tills det klickar och du är klar, lirka ut kassetten ur hållaren – och du har en nyladdad hyvel där du inte ens behöver röra de skärande delarna.

Att ladda Mühles R89 huvud är också ganska lätt, men kräver viss teknik för att inte skära sig. Man monterar isär huvudet genom att skruva av det från handtaget, dela på det, lägga i den övre delen, lägga dit nederdelen, och sedan skruva ihop det – och akta fingrarna.

Längd- och viktmässigt så är Dorco Pace6 längre än Mühle R229, men även lättare. Jag fann inga problem i detta, för även om det var skönare med en längre hyvel i handen så gav den extra tyngden hos Mühle andra fördelar.

Att sedan raka sig med hyvlarna kräver två helt olika tekniker. Med Pace6 är det bara att mosa på då den har en böjbar nacke – du rör armen på ditt sätt och hyveln följer glatt med. Med Mühle R229 måste du hitta rätt vinkel (ca 30 grader ut från ansiktet med rakbladet mot huden) och när du sedan rakar dig måste du röra armen på så sätt att vinkel inte förändras. Detta kräver betydligt mer teknik, tålamod och ansträngning än vad du måste uppbåda med Pace6.

Jag vet inte vilka blad Dorco använder i sin Pace6, men till R229 valde jag Astra Superior då det är ett blad jag aldrig tidigare använt – det är alltså inget jag på något sätt behärskar. Här kommer vi lite in på det där med att alla rakblad är unika, men det är de även för de som använder dem. Jag fick bra resultat av detta blad, och jag vet att vissa har skrivit att det är världens sämsta blad, likväl har vissa skrivit att det är världens bästa. Jag tyckte det var OK, varken mer eller mindre – och lyckligtvis fick jag samma känsla av Dorcos blad i deras Pace6. Detta var något jag har oroat mig för lite, då jag hittills inte haft bra resultat från några av Dorcos DE-rakblad som jag använt.

Om vi lite snabbt går in på det mest intressanta: Själva rakningen. Frågeställningen var om fler blad gav en närmare rakning, och mitt svar blir kort och gott: Nej.

Jag kände och såg lika mycket stubb kvar på bägge sidorna av ansiktet oavsett vilken hyvel jag använde, och jag behövde lika många drag för att få bort den. Den enda stora skillnaden jag märkte av var att när jag drog på en alkoholbaserad aftershave så var sidan där jag nyttjat Pace6 något mer känslig och den brännande känslan stannade längre än där jag använde R229. Med andra ord: I mitt något enkla test spelade antalet skärande blad ingen roll på stubben som skulle rakas av, men fler blad slet mer på huden, oavsett vilken sida jag nyttjat det på.

Att raka sig med Pace6 var lättare än med R229: Dels för att handtaget var lättare, men även för att nacken var böjbar. Jag behövde inte lägga ned lika mycket finess på att hitta samma vinkel – men detta tog bort lite av charmen med det hela. R229an krävde alltså mer finess, men gav ett finare ljud och en på visst sätt behagligare rakning. Pace6 kändes som om den satt som klistrad mot huden, som om det uppstod någon form av vakuum. Det var ett plastigt och doft ljud när rakbladen skar igenom stubben, och på R229 var det ett finare, mer klingande och på något sätt ärligt ljud. R229an kändes luftigare att raka sig med och på något sätt inte lika aggressiv.

Bägge systemen har således sina fördelar och nackdelar, men det skall betonas med emfas att ingen utav dem har gett mig rakbränna eller skärsår, den största skillnaden var att Droco Pace6 gav ett litet mer sting vid efterbehandling av det nyrakade området än vad R229 gjorde.

Resultat

Det finns en intressant faktor här som vi inte riktigt ska bortse ifrån: Kostnad.

Dorco Pace6 kostar 99kr och kommer med två kassetter. En kassett räckte i fyra rakningar á tre pass. Nya kassetter kostar 99kr, och för det priset får du fyra stycken, det vill säga sexton rakningar om jag kör tre pass vid varje rakning.

Mühle R229 kostar 348kr och ett rakblad räckte i två rakningar á tre pass. Nya rakblad (Astra superior) kostar 29kr och för det priset får du fem blad, det vill säga tio rakningar om jag kör tre pass vid varje rakning.

Med ovan uppställda siffror når vi snabbt slutsatsen att jag kan köpa 3st Pace6 för samma pris som 1st R229, men det är ju egentligen ointressant. Det intressanta är såklart rakbladen då det är de som slits.

För att få fram vad varje rakning kostar (för mig, enligt uppställningen ovan) så dividerar vi det helt enkelt:
Pace6 – 99/16 = 6.18kr per rakning
R229 – 29/10 = 2.9kr per rakning.
Detta blir ju egentligen ett felslut, eftersom det enkom rör Astra, men det är å andra sidan de rakbladen som användes här.