Rakningens (inofficiella) historia – absolverad

Som vi nu vet så började rakningens historia med något som närmast kan förklaras som en rakkniv, oavsett om den var av metall eller sten så var det i alla fall ett skärande verktyg som nyttjades för att av en eller annan anledning skala bort ansiktsbehåringen, antingen för att visa någon form av tillhörighet eller helt enkelt göra det som ett mode.

Själva säkerhetstänket har sköljt fram och tillbaka rörande hyvlar och knivar under många hundra år; här är de mest episka och epokgörande för vad vi idag nyttjar. År 1762 skapades vad som antagligen var den första säkerhetshyveln av fransmannen Jean-Jacques Perret – som fått inspirationen från en trähyvel. Säkerhetshyvel kan ju vara en överdrift, då Perrets uppfinning snararvar en kniv där bladet skyddades av ett trähölje som bara tillät att den yttersta eggen exponerades.

En lång historia..

Redan 1847 patenterade William Samuel Henson, England, den första ”hackformiga” säkerhetshyveln med ett tandskydd för det kilformiga bladet:

Henson ska tydligen ha förklarat sin hyvel som en anordning med ett skärande blad som är i rätt vinkel i förhållande till handtaget och påminner om formen på en helt vanlig hacka. 1881 presenterade Lucius G. Allin sin säkerhetsanordning som måste ha varit inspirerad av Perrets här ovan, då det i princip är samma sak – men istället för att vara gjort av trä var denna anordning gjord utav metall, hårt gummi eller annat lämpligt material som är fjädrande nog att hålla fast sig själv runt bladet. Detta visar att trots att Henson patenterat och således tillverkat sin hyvel, var efterfrågan för skydd på en vanlig rakkniv fortfarande efterfrågat.

Men, ett år innan Allins ”säkerhetshylsa” fick bröderna Frederick och Otto F. Kampfe den första säkerhetsrakhyveln patenterad. Ja, detta kan man i alla fall kalla för en säkerhetsrakhyvel, även om det ser ut som en diabolisk best!

Bröderna Kampfe ska ha börjat tillverkningen av denna hyvel vid namn Star Safety Razor redan 1875 i New York. Hyveln hade ett kilformigt blad av samma typ som Hensons med måtten (LxB) 4cm x 2cm. Bladet hölls fast med metallclips och behövdes således inte skruvas fast! Det mest framträdande med denna hyvel är just det massiva huvudet, vars funktion var att samla upp löddret. Hyvel blev en enorm succé och redan innan det första patentet löpt ut var hyveln vida kopierad i USA och såldes även utanför USAs gränser – då kallad American Model. För att motverka kopiorna ökade Kampfe på annonseringen där de kallade alla andra för förfalskningar. Eftersom bladet fortfarande behövde bli striglat före användning, och även slipat emellanåt, lanserade Kampfe ett helt sett med utensilier, bland annat en låda som inrymde hela sju blad, extra handtag av exempelvis rosenträ eller elfenben, strigel och annat smått och gott. Succén med Star var så enorm att mellan åren 1880 och 1901 tecknades över 80 patent på säkerhetshyvlar – bara i USA! Men, succén och framgången med Star är inget emot Gillettes… Enligt berättelserna om King C. Gillette så föds hans stora uppfinning under slutet av 1800-talet när han står med raklödder i ansiktet och tittar på sig själv. Vissa berättelser skvallrar om att han höll i en Star Safety Razor och att det var denna han utvecklade, andra att han kom på idén helt själv. Hur som helst så fanns inte så tunt stål vid tiden för hans idé, och inget liknande heller. 11 augusti 1899 lämnade han in det första patentet på en säkerhetsrakhyvel som skulle nyttja det nya rakbladet som inte fanns i tillverkning ännu.

År 1900 träffade Gillette William Emery Nickerson, en man med examen från Massachusetts Institute of Technology. År 1901 grundades The Gillette Safety Razor Company, med Gillette som direktör – trots att bolaget fortfarande inte hade någon produkt att sälja. Inte förrän 1903 hade Nickerson tagit fram den maskin som behövdes för att göra rakbladen och vid samma tidpunkt var Gillette klar med finansiärerna – men ett problem kvarstod: Vad skulle de kalla produkten? Enligt en sägen så nådde herrarna konsensus när de insett att om de kallade produkten för ”Nickerson” så anspelade det för nära ”nicks” (mindre skärsår), varför Gillettes namn även trycktes på rakbladen. Efter två år i produktion hade de sålt häpnadsväckande 90,000 hyvlar och 12,4 miljoner rakblad. Gillettes och Nickersons produkt var inget annat än en enorm succé.

År 1917 rasade första världskriget – och alla amerikanska rekryter fick Gillettes säkerhetshyvlar och rakblad. Otroliga 3,5 miljoner hyvlar och 36 miljoner blad köptes av det amerikanska krigsmaskineriet och gavs till rekryterna – och när de kom hem fick de behålla det, vilket i sin tur gjorde att rakbladen sålde som aldrig förr. 1931 avgick Gillette som direktör för det företag han en gång skapade, och den 9 juli 1932 avled han, 77 år gammal. När man pratar om de stora hjältarna så är det oftast de små nyskaparna som glöms bort. Men förhoppningsvis inte här: Jacob Schick, överstelöjtnant i US Army, fick efter att ha sett ett repetergevär en idé om att kunna ladda en rakhyvel på samma sätt – att aldrig behöva vidröra bladet. Sagt och gjort, han uppfann Schick Repeating Razor, och Type A började tillverkas av Magazine Repeating Razor Company 1926. Type A kan man bara förklara genom att skriva att det var en cylinder innehållandes allt, där huvudet vreds i läge med handtaget för att byta blad. Ja, det låter kanske invecklat, men titta på bilden:

Shaving Head och Handle är i läge, och man för Plunger fram över Shaving Head för att mata det med ett nytt blad. De nya bladen ligger lagrade i Clip, och det gamla trycks ut framför hyveln. När man inte använder hyveln förvaras den som på bilden, men med en ”hatt” som skydd för själva huvudet. När den används så vrids huvudet så att det ser ut som den rakhyvel vi använder idag. Type A tillverkades i ett år, fram till 1927, och ersattes sedan av Type B som i princip var samma sak, fast rektangulär istället för cylindrisk. Type B tillverkades mellan 1927 och 1932. Jacob Schick sålde dock ut sig ur företaget 1928 för att kunna finansiera sin nyaste uppfinning: The Shaving Machine.

År 1930 bildades bolaget Schick Dry Shaver, Inc – och trots att det inte blev den framgångssaga som Schick själv hade hoppats på, hade han tillräckligt med kundunderlag för att kunna bygga en fabrik i Stamford och sysselsätta 100 personer. Under tiden som Jacob Schick patenterade den första rakapparaten utvecklades hans tidigare företag. Type C lanserades 1933 och hade ett nytt huvud och en ny laddmekanism, vilket gav den smeknamnet The Simplified Schick Automatic Razor. Redan 1935 kom Type D som är den första modellen av Injector, så som vi känner till dessa hyvlar idag. Skillnaden här var att nu hölls bladen och laddmekanismen åtskilt från själva hyveln. Laddningen av dessa fungerar på samma sätt som den gör idag, man håller laddkassetten bredvid huvudet och för in det nya bladet. I princip är detta samma lösning som de första modellerna hade, men istället för att vrida på huvudet hade man här kassetten löst. 1955 lanserades Type I som var den första modellen av Injector som fungerar på samma sätt, och i princip ser lika dana ut som de som fortfarande tillverkas idag, Type O:

Såhär såg det alltså ut på marknaden för rakhyvlar och rakapparater – fram till början på 1970-talet, då framtiden visade sig. I tidningen The Montreal Gazette kunde man den 16 november 1971 se en annons med rubriken: Wilkinson Sword Re-Invents The Razor Blade: Introducing the new Wilkinson Bonded Shaving System.

Ja, nu vet ni alla vad jag menar: Systemrakbladen var födda. Wilkinson Sword kallade sin egen uppfinning för just för Bonded: Bonded Razor, Bonded Blades … Det unika med detta var att nu var det ännu lättare att inte skära sig, ett enkelrakblad såsom i Schicks rakhyvlar, men denna gång fastsatta i en plastram där bladet redan är i en perfekt vinkel, och du fäster och byter bladet på samma sätt som du gör idag. Vidare ord är överflödiga, titta själv på manualen:

Detta var dock långt ifrån Wilkinsons första säkerhetshyvel. Deras första dito presenterades redan 1898, och 1903 såg annonsen för den ut såhär:

Vi känner igen det kilformade bladet från både Star och Hensons hyvel, men det mest unika med denna är rullen som sitter framför bladet som en friktionsreducerare. Wilkionsons historia därefter har varit fylld av både glädje och sorg, då de en gång i tiden var Storbritanniens främsta svärdsmakare, men lade ner detta i början på 2000-talet. Inom rakvärlden tog de fram mer banbrytande systemrakblad än konkurrenterna, och jag törs nästan påstå att det var denna konkurrens som idag gjort att vi står med systemrakhyvlar i stil med sydkoreanska DORCOs Pace6Plus – ja, ett sexbladigt system, eller snarare sjubladig. Sex blad rakt i ansiktet och ett extrablad på baksidan av en anledning som jag inte riktigt kan förstå.

Även Wilkinson tog fram nya systemrakblad, liksom Gillette. Några att nämna är det första tvåbladiga systemet, Gillettes TRAC II, Wilkinsons FX där hela kassetten var böjbar inåt, Gillettes Mach3 – det första trebladiga systemet, Wilkinsons Quattro det första fyrbladiga systemet … ja, ni ser själva hur det fortsätter. Kanske inte allt för märkligt så har priserna på systemrakbladen ökat i takt med att fler blad, ”lubrication strips”, gummiränder och numera även vibratorer införts – så det är inte alls konstigt att både rakknivar och säkerhetsrakhyvlar har genomgått ett massivt uppsving de senaste åren. Att folk sedan börjar använda raktvålar och krämer som man själv vispar upp istället för det färdiga löddret på tryckflaska, ja, det är en annan historia …

ja, ni ser själva hur det fortsätter. Kanske inte allt för märkligt så har priserna på systemrakbladen ökat i takt med att fler blad, ”lubrication strips”, gummiränder och numera även vibratorer införts – så det är inte alls konstigt att både rakknivar och säkerhetsrakhyvlar har genomgått ett massivt uppsving de senaste åren. Att folk sedan börjar använda raktvålar och krämer som man själv vispar upp istället för det färdiga löddret på tryckflaska, ja, det är en annan historia …

Frågor & Svar 

kommer snart

Klicka för att se fler produkter

Betyg på guiden:

5/5 - (1 vote)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *